Vad är karies?
Karies, även kallad tandröta, uppstår när bakterierna i placket (biofilmen som sitter på tänderna) bildar syra som med tiden fräter genom tanden och bildar ett hål. När tanden är intakt sitter bakterierna på tandens yta. Dessa bakterier är sackarolytiska bakterier som livnär sig på kolhydrater och sedan bildar syra som en restprodukt. Syran kan luckra upp tandens emalj så att ytan blir mjuk. Om detta får pågå under längre tid bildas ett hål genom emaljen och in i dentinet (tandens mindre hårda substans).
Det som skiljer dentin från emalj är att dentinet har ett högre proteininnehåll. Därför tar proteolytiska bakterier över i dentinet och livnär sig på det protein som finns i tandsubstansen. Ett hål kan då bli större med tiden i dentinet, oavsett sockerintag, eftersom dessa proteolytiska bakterier kan få näring ostört.
Bakterier sitter i placket, men vad är plack egentligen?
Plack är en biofilm som består av salivens beståndsdelar (mucin, amylas, mineraler, antikroppar och vatten), bakterieflora (många olika bakterier, både bra och mindre bra bakterier) och kolhydrater från födoämnen.
När exempelvis kariogena bakterier (bakterier som främst ger upphov till karies) får livnära sig på kolhydraterna vi äter bildas syra som fräter på tänderna. Ytan som påverkas demineraliseras, det vill säga att mineraler från tanden försvinner. Så länge placket finns kvar stannar dock mineralerna inom placket.
När tänderna får vila från födointag i minst 2–3 timmar kan tandytan istället remineraliseras, vilket innebär att mineralerna återförs till den påverkade tandytan. Därför är det viktigt att undvika småätande så att remineralisering kan ske. Annars finns det risk att demineraliseringen pågår under längre tid och att kariesprogressionen accelererar.
Demineralisering och remineralisering – när sker detta?
Tandens emalj består främst av hydroxyapatit. När miljön kring tänderna blir surare än pH 5,5 sker en demineralisering av hydroxyapatit. Remineralisering kan ske vid pH 5,5 och högre.
En av salivens funktioner, förutom att skölja bort bakterier och bidra till att skydda slemhinnorna, är att buffra ett surt pH. Från födointag tills remineralisering börjar ske tar det cirka 2–3 timmar.
Vad händer i placket när det får vara ostört under längre tid?
Vår bakterieflora i munnen består av många olika bakterier. Vissa av dessa bakterier är kariogena och är mer framträdande jämfört med andra bakterier. Därför kan dessa bakterier selekteras fram ju längre tid placket får vara ostört.
Med tiden kan mängden kariogena bakterier öka och kariesrisken blir högre. Därför är det mycket viktigt att borsta tänderna ordentligt och även använda tandtråd. Syftet är att få bort den tidigare placken så att en ny och mer balanserad bakterieflora kan etablera sig i det nya plack som bildas.
Varför får man karies?
Karies uppstår bland annat på grund av:
- Frekvent intag av främst snabba kolhydrater
- Småätande mellan måltider
- Otillräcklig borttagning av plack
- Otillräckligt skydd med fluor
Går det att förebygga karies?
Ja, det går att förebygga karies.
En viktig åtgärd är att kontrollera sockerintaget och begränsa hur ofta man äter socker. Noggrann rengöring och regelbunden fluortillförsel via fluortandkräm är också mycket viktigt.
Om tandläkaren bedömer att det finns en förhöjd risk för karies kan fluorlack två gånger per år också bidra till att bromsa kariesprogressionen.
I vissa fall kan det även vara aktuellt att använda tandkräm med högre fluorhalt, exempelvis Duraphat tandkräm, enligt tandläkarens rekommendation.
Hur förebygger man karies?
Istället för att äta mindre mängder socker flera gånger rekommenderas att begränsa sockerintaget och undvika frekvent exponering. Ett exempel kan vara att samla sötsaker till ett tillfälle i veckan, exempelvis lördagsgodis.
Ät mättande portioner till frukost, lunch och middag för att minska behovet av småätande.
Borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm, minst två minuter per gång. Eltandborste kan användas, och daglig användning av tandtråd rekommenderas.
Fluorskölj kan vara ett komplement, men bör inte användas direkt i samband med tandborstning. Fördela det gärna till mitten av dagen så att fluortillförseln sker utspritt över dagen.
Vad händer i tanden när den får ett kariesangrepp?
När syraangreppen har påbörjats i emaljen blir den lucker och svag, och bakterier kan även ta sig in. När kariesangreppet når dentinet kan det fortsätta att utvecklas tills det börjar närma sig pulpan, vilket kan leda till tandvärk.
Karies ger ofta inga symtom förrän angreppet har blivit mer omfattande. Då kan en rotfyllning behövas istället för endast en vanlig kompositfyllning.
Hur lång tid tar det att utveckla karies?
Det kan normalt ta flera år för karies att utvecklas från emaljens yttre skikt till gränsen mellan emalj och dentin. I vissa fall kan utvecklingen gå snabbare eftersom karies är en multifaktoriell sjukdom.
Från gränsen mellan emalj och dentin till pulpan kan progressionen också ta flera år, och när angreppet närmar sig pulpan kan tandvärk uppstå.
Behöver man behandla karies?
Oftast behandlas karies, men det finns undantag. Initial karies, även kallad kritkaries, är karies som fortfarande befinner sig inom emaljen och behöver inte alltid behandlas invasivt. Där kan fluorbehandling, sockerkontroll och noggrann rengöring vara tillräckligt.
Detsamma kan gälla avstannade kariesangrepp, som ibland förekommer på blottlagda tandrötter.
Vad händer om karies inte behandlas?
Om ett kariesangrepp inte behandlas i tid kan tandvärk till slut uppkomma. Då behövs ofta en rotfyllning för att behandla infektionen och därefter kan tanden behöva restaureras med antingen en kompositfyllning eller krona.
Om kariesangreppet trots tandvärk får fortsätta under en längre tid kan angreppet bli så omfattande att tanden inte längre går att rädda. Då kan tanden behöva tas bort. Luckan kan lämnas som den är eller ersättas med exempelvis en bro eller ett implantat.
Hur behandlas karies?
Initialkaries behandlas vanligtvis med fluor, tillsammans med förbättrad munhygien och kontroll av riskfaktorer.
Dentinkaries behandlas invasivt genom att det karierade tandmaterialet avlägsnas. När det karierade materialet är borttaget och frisk dentin finns kvar kan tanden vanligtvis restaureras med en kompositfyllning.
